Menu

© 2012 Firstyme - All rights reserved.

Firstyme WordPress Theme.
Designed by Charlie Asemota.

Måla för att det är roligt eller måla för att göra mamma glad

Sedan lillasyster för en tid sedan började lära sig att använda pennor och kritor så har storasyster ”gått ett steg tillbaka” och börjat klotter-rita hon också. Vilken tur att jag har läst en del om barns kreativa utveckling, annars hade jag nog sagt något i stil med ”men du kan ju mycket bättre!” eller ”skärp dig och måla något riktigt istället!”. Så säger jag INTE nu.

Lillasyster ritar några streck på pappret och berättar sedan stolt att det är en fågel. Hela ansiktet lyser när jag ber henne berätta mer om fågeln. Storasyster tycker att det verkar som en skojig lek och ritar en likadan ”fågel” som hon sedan visar upp lika stolt. Är lillasysters fågel ”mer värd” än storasysters fågel? Nej naturligtvis är båda lika konstnärliga och är värda samma uppmärksamhet. Lillasyster har just upptäckt hur man använder en penna. Dessutom har hon förstått att man kan rita saker som representerar riktiga saker som finns i verkligheten. Storasyster har upptäckt att det finns flera olika sätt att uttrycka sig kreativt på. Ett streck kan bli en fågel om man bara vill det. Alla fåglar behöver inte se likadana ut.

Det kan vara väldigt svårt att ge samma uppmärksamhet till en teckning med ”modern konst” där du inte ser vad barnet har ritat som till en söt teckning av hela familjen som håller varandra i händerna under en strålande gul sol. Men för att barnets kreativa förmåga ska kunna utvecklas fritt och för att den inre glöden för att skapa inte ska slockna så behöver vi alltså visa lika mycket intresse inför alla sorters mästerverk. Ler vi bara mot de gulliga teckningarna som vi förstår oss bäst på kommer barnet snart att sensurera sig själv och teckna enbart sånt som gör mamma (eller pappa, farmor, fröken, storebror etc) glad. Många Picasso går förlorade. Och det handlar inte bara om att kväva en talang! Intresset för att uttrycka sig i färg och form kan också svalna, vilket ju skulle vara väldigt synd eftersom det är ett bra medel att använda för att uttrycka och bearbeta känslor och att synliggöra egna idéer och planer.

Hur uppmärksammar man en teckning (en skulptur, ett broderi, ett snickrad grej, eller en ihopvikt origami)? ”Så fin den är!” leder inte till något annat än att barnet fortsätter att producera för att få beröm. ”Vad är det där?” ”Vad håller den på med?” ”Hur gjorde du den?” visar mer intresse och leder in till nya idéer.

Ett annat klurigt föräldrar-dilemma är vad man sedan ska göra av alla dessa miljoner teckningar som ständigt produceras. Måste man spara på allt? Jag vet inte vad som är rätt svar på den frågan men i vår familj har vi en vägg där alla nya teckningar, origami, skulpturer och sydda mästerverk sätts upp allteftersom de blir klara. När väggen är full fotograferar vi allting och tar sedan ner alltihop. (De hamnar sedan i stora säckar i min garderob i väntan på sortering.) På så sätt får allt som skapas (av alla) beundras under en tid. image

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *